News

Studio

Calendar

Migrant – Alannah Robins

Alannah Robins ställer ut på Detroit Stockholm, Roslagsgatan 21
Välkomna till Vernissage 22 mars kl 12-16
Öppettider: 22-30 mars, varje dag mellan kl 12-18

 

www.alannahrobins.com

 

Alannah Robins multimedia installation kombinerar videokonst med en stor samling använda tandborstar. Tandborstarna har samlats in från vänner, kollegor och förlängda nätverk från stora delar av Europa, med de tidigare ägarna noggrant dokumenterade. Grupper av tandborstar hägrar i ett känsligt ljussatt rum, de stora vackra skuggorna blir nästan viktigare än själva objekten. Robins jobbar med skuggor och reflektioner, hennes skuggspelsfigurer av skogen och förortsliv är placerade någon centimeter från väggen vilket resulterar i en finstämd lek med ljus mot bakgrunden. Grannens lägenhet, filmad genom fönstret och den fallande snön då mörkret lägger sig, utbyts sakta mot reflektioner från den egna lägenheten och ljud från hemmets vardagsliv. Denna utställning är början på ett samarbete med Sören Runolf, där Sörens improviserade elektroniska och akustiska ljud intensifierar atmosfären i denna starka installation.

 

DSC_0142[1]

Denna utställning behandlar våra tankar kring begravningar, minne och identitet. Den berör såväl den inre som den yttre världen.

Regioner i mellanöstern, framförallt i Tell Brak i Khaburprovinsen i norra Syrien och i Catalhöyu?k, sydöstra Turkiet, har historiska traditioner av intramurala begravningar av barn. Här hittas barn begravda nära husets härd.
Att fylla ett objekt med jord, kan ses som en motsatt handling men samtidigt sammanflätad med att begrava den. Att begrava barnen under härden var en handling som bevarade barnen i hemmets hjärta. Det jordfyllda objektet däremot är fullt portabelt. Det jordfyllda föremålet bär en resonans av emigration och behovet att bära med sig en symbol av hemlandet och kanske behovet av tillhörighet till en migrerad grupp.
Tandborstar är intima men opersonliga ägodelar. Grupperade tillsammans och delvis begravda i jord skapar de sin egna visuella rytm med resonans av föreslagna intima förhållanden och relationer. De utnötta borststråna bär avtryck av anvädning och personlig geografi.
Den blinde, irländske poeten Antoine Ó Raifteirí beskrivs ofta som den siste av de omkringvandrande skalderna. På 1700-talet skrev han sin dikt Máire ní Eidhin som hyllning till denna kvinnas fantastiska skönhet. Hans ord drev män galna, vissa mötte döden genom drunkning. Denna dikt, satt i sitt samanhang att den skrevs av en blind man, visar på en lysande rik inre föreställningsförmåga och vision. I WB Yeats’s dikt Mary Hynes, jämförs Ó Raifteirí med Homeros och Máire med Trojas Helena.
Denna utställning framkallar en inre vision i mötet mellan inre och yttre världar, med referenser till reflektioner, skuggor och bilder sedda genom fönster.
Om konstnärerna
Med vardagliga saker som utgångspunkt utforskar Alannah Robins vårt arv av myter och erfarenheter. Hon arbetar med material som bland annat brons, bild och sammansatta verk. Hon har instinktivt ett lekfullt förhållningssätt till arbetet. Bilder som tidigare var orelaterade, kombineras att föreslå djupare omedvetna lager av mening. I en artikel i The Guardian listades hennes skulptur i Grizedale Forest Sculpture Park, Cumbria, som en av de åtta bästa skulpturer av den kvinnliga kroppen i Storbritannien. Hon fick nyligen Tyresö kulturstipendium, har bl a ställt ut i London på Dialogue Cultural Space och här i Stockholm på Tegen2.

Sören Runolf spelar live-elektronik – gör ljud och musik – improviserad och komponerad. Han har sedan 70-talet spelat piano, cello, elgitarr och live-elektronik i Lokomotiv Konkret och många andra grupper som rör sig i gränslandet mellan fri improvisation, experimentell rock och elektroakustisk musik, bla. med Sten Sandell, Mats Lindström, Johannes Bergmark, JGS, Barsebäck och i VFO – Välfärdsorkestern med Lise-Lotte Norelius. Han samarbetar ofta med artister inom andra konstformer och är medlem i föreningarna Fylkingen, VEMS och FRIM.